Grandödaren!!

Hahaha! Absolut dagens bästa!


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4429671.ab

....

Hej, jag heter Matilda, jag är en negotist och jag saknar Biörn.

Nöjd?

Jag ska bara...

Det har varit fullmåne och jag har inte kunnat sova alls de senaste nätterna. Jag borde ha läst lite idag men har inte förmått riktigt. Jag har ont i ländryggen och det strålar ner i mina lår. Jag är helt galet hungrig hela tiden men kan inte äta för jag är så illamående. Men jag mår bra, bara bra. Men jag är helt dränerad på energi.

Nu har jag gett upp min idé om jag ska gå upp- och nedför helvetesbacken varje dag. Jag har köpt ett busskort för en månad framåt. Livskvalitet.

Min studiegrupp hade seminarium igår, vi talade om fältstudiedagarna vi var på. Jag var på hjärtmedicin och fick se en pacemaker-operation. Det var sterilt, blodigt, skalpell och nålar. En, två, tre andetag extra, stå rakt, koncentration, andas igen - "gestaposjuksköterskan kommer döda dig om du svimmar rakt på instrumentbrickan!" var den tanken som flög genom mitt huvud. Jag är grymt imponerad utav henne, btw. Det enda jag såg var hennes ögon och de fullkomligt blixtrade "om du så ens andas på mina grejer så dödar jag dig, capish?!"

Annars var seminariet, tja... Svårt att hålla sig för skratt var det iallafall.

Det där med redning

Okej, nu måste jag tänka. Jag gjorde en redning när jag gick på hemkunskapen i årskurs sju - hur gjorde jag då? Jo, jag stod och pratade strunt, sade till killen som hade för vana att klämma och känna sig mellan benen på skarpen, "Skäms pojk! Vi är i ett kök, det är INTE trevligt!" och lät mina kökspolare laga maten. Otur, jag hade behövt den kunskapen idag för jag ska laga en hajmals- och broccoligratäng, typ. Tack och lov för google dock!

Läslust

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag inte kunde skriva något av allt det jag egentligen tänker på ifall någon skulle få för sig att läsa min blogg och kanske bli ledsen. Nu verkar det inte finnas något intresse för min blogg, what so ever, så nu är det fritt fram!

Det jag ägnar mig åt på föreläsningarna är att dels lyssna på vad adjunkten, lektorn eller professorn har att säga samt skriva ned lite "viktigheter" på det. Men främst kollar jag runt i salen på alla männsikor som sitter där. Vi har en flicka i min klass till exempel, jag kallar henne Den Genomskinlige. Hennes hår är isblont, hennes kläder är vita eller beiga och hon är likblek i ansiktet. Hon talar inte i onödan (förvisso inget att förkasta) och hon stirrar tomt framför sig; ibland nickar hon som i samråd med sig själv och ler lite åt något hon kanske tänkt - men hon ler aldrig med ögonen. Jag skulle inte bli förvånad om hon någon gång skulle stå på skolans tak i ett vitt nattlinne och kasta sig ned därifrån. Jag tycker hon är läskig, helt klart.

Alla säger att omvårdnad och hälsa är så flummigt. Bara för att det inte är definitivt anser inte jag att det är flummigt. Jag är nog en av de få som uppskattar de många olika teorierna om vad framförallt hälsa innebär. Man måste ju ha något slags utgångsläge...

Think outside the box - jovisst och absolut- men först måste jag ju veta på ett ungefär vad lådan innehåller och tänka långt åt h-vete utifrån det.

Fit For Fight

Hell yeah!

Nu börjar jag likna den jag vill vara (och egentligen är) igen. Ambitiös, neurotisk och lite klok i huvudet ändå.

Imorgon är det tentameninfo samt studieteknik 1 o 2 som gäller. Från arla morgon till 19.30. Och jag tänker sitta och suga åt mig informationen som en liten svamp och anteckna tills jag får skrivkramp. Ja, ni ser vilket jävlar anamma som väckts till liv, inte sant? Jag får till och med till ett rim, då kan man inte annat än vara jävligt allvarlig med det man säger!

Sassa brassa mandelmassa!

090131

Okej, nu har jag faktiskt spenderat pengar... på rea! Jag köpte ändå fyra tröjor á 25 dkk styck som jag är väldigt nöjda med. En är i ljusblå denim (kan man tro men så är inte fallet - den är i ett ännu skönare material!) och i den ser jag ut som en pastor (hare hare!). Sen såg jag också en jättefin röd plåtburk med en mys-gammel-gumma på som praktiskt taget inte kostade någonting men när jag tog fram kortet så tog det stopp, inga svenska kort! F-A-N!

Jag kommer hem igen till jul - som är om två veckor och som är Stina-Finas födelsedag, hurra! Åh, jag längtar verkligen dit...

Efter det Stockholmsbesöket får jag nog försöka lägga upp en rimlig budget för de småslantar CSN skänker mig. Men det är rätt svårt att få någon rätsida på ekonomin nu i början när bredbandsföretaget och elbolaget vill ha pengar för startavgifter och alla andra "start-grejer" som jag ibland måste tömma plånboken för så som adressändring och den första kurslitteraturen. Oh well, det reder sig.